One of those days...

Godmorgon!

Detta är en passande bild just nu :)
Att vara föräldraledig är inte det jag är bäst på och den senaste veckan har jag varit väldigt mycket förälder om ni förstår vad jag menar. Men nu kommer helgen och då är maken hemma i en helt annan utsträckning vilket ska bli skönt!

Det är iof underbart att vara med Märta men ååå vad jag saknar mentala utmaningar. Var och lunchade med mina gamla kollegor och nu endast kära vänner igår, det gjorde att paniken infan sig ännu mer! Jag saknar nått enormt mycket att få sitta på handledning med dessa människor och gråta för att man är så slut i huvudet. Jag älskar att känslan att vara mentalt helt tömd, att känna sig som en urvriden disktrasa i huvudet! Det är mitt knark.. det är så skööönt!
Just nu är känslan den totalt motsatta ... Det kokar i huvudet och det är allt annat än bekvämt det gör mig frustrerad och inte alls lycklig och tillfreds.

Del två i detta är bekräftelse för en själv som person. Jag definierar mig själv som person oerhört mycket utifrån användningen av huvudet, min "kunskap", det jag åstadkommer... eller hur man nu ska säga. När jag inte har den biten så blir jag osäker och mår inte alls bra i mig själv. En tillvaro hemma erbjuder väldigt mycket av det som jag verkligen inte är bra på. Jag är inte huslig på nått sätt, hatar matlagning, bakning tycker att städning är ett nädvändigt ont etc etc. Jag är inte "pyssel" typen heller, iaf inte när jag bär på en frustration och en otålighet. Jag är bra på att använda huvudet och det får jag göra när jag jobbar! Alla behöver få känna sig bra ibland för att må bra.

Nu blev det seriöst och några av er tänker säkert att jag är knäpp och förmodligen har någon diagnos av något slag... :) Alldeles säkert har jag det *s* ....

Nu ska jag ta en dusch, bita ihop och göra något bra av den här dagen!