När vi stod framme vi scenen så var det nästan som om jag var tillbaka på 50-talet, ja tillbaka är ju fel ord eftersom jag inte levde då men ändå. Det enda trista var publiken, så himla stiffa. Med undantag för några få själar som det faktiskt var lite fart på. Men jag antar att även stiffa människor har rätt att gå på konsert. Men allvarligt, skulle de dö av att ge sig hän en aning?!
När vi stod där så insåg jag att man givetvis borde ha haft kameran med sig, men det hade jag ju inte. Men bredvid mig så stod det en tjej och fotograferade för glatta livet. Efter konserten så frågade maken henne om hon kunde tänka sig att maila några bilder. Hon tog min mailadress och döm om min förvåning när det idag trillade in bilder på The Baseballs i min mail. Är det inte underbart att det finns människor som är snälla och som håller sitt ord!
Så här kommer några bilder på fantastiska The Baseballs tagna av super snälla Emma de Jong.
Tack snälla Emma!!!!!
Efter konserten så var jag i akut behov av en toalett, ett antal öl, hoppande och dansande hade gjort mig ordentligt kissnödig.... mig och alla andra närvarande. Så kön till toan var typ 40 meter lång. "Kom vi går ut bakom hörnet" säger jag till maken. Väl ute så insåg vi att det fanns inte något "bakom hörnet" alltså något skymt ställe att kissa på. Det stod dock några bilar parkerade utanför och maken säger, jag täcker dig! Eftersom paniken var ett faktum så lät det som en bra idé. Sätter mig och kissar, och kissar .... och kissar, det ville självklart aldrig ta slut. Det är ju typiskt att när man riskerar att åka dit för förargelseväckande beteende så bestämmer sig kroppen för att blåsan ska vara fullare än någonsin. Maken börjar tillslut skratta, det kommer folk gående bakom mig och kommenterar "här var det panik". Som om det inte vore nog med det så ...... mitt i blåstömningen så vidgar jag mina vyer lite genom att titta upp och vad ser jag precis framför mig... jo en stor röd buss med tonade rutor. Hur kunde jag ha missat den?
Har ni räknat ut det?????
Jodå, fröken här sitter och kissar i superbt synhåll för The Baseballs turnebuss. Inte mitt stoltaste ögonblick....
Där rök mina chanser för att bli bjuden på efterfest *s*........ för tycker ni inte som jag att de annars ser ut som killarna som skulle ha bjudit med sig en gift, sliten, tre barns mamma med ett antal extra kilon på efterfest?! Jag väljer i allafall att tro att det var kissandet utanför bussen som det föll på för någon efterfest blev det inte. Det blev hem och sängen :-)
Hur som helst sa jag att The Baseballs var fantastiska??!
Kram Torparfrun
5 kommentarer:
Hehe, så där ja.
Pinka vid turnebussen,
skrattar gott nu!
Kul att dom var bra live också!
Kram Hannis
Oj då ! Vilken minnesvärd konsert !
Stor kram
Anci
Hej!
Vilken underbar konsert det måste ha varit att gå på, det är ju så bra musik. När jag hör sån musik går det bara inte att stå still och man blir un g på nytt. Vad kul du berättade om din paniksituation, kan riktigt se dig framför mig, du får se det som att du alltid roade någon, du bjöd ju verkligen på dig själv.
Kram/helen
Hahahaaha, gud vilken härlig historia. Nöden har ingen lag:). Kul att du hade en riktigt härlig utekväll ialla fall, trots att det inte blev någon efterfest.
Kram på dig!
/Sara
Hahaha, ja det var ju kanske inte så bra. Men tänk va ont i huvet du hade haft om du fått komma på efterfest. Hihi! Kramis
Skicka en kommentar