Inköp!

Natten mellan torsdag och fredag så fick jag nog. När man har en bebis som skall äta och som vaknar på natten så blir det ju så att man ett antal gånger sätter sig upp i sängen och lutar sig mot sänggaveln. Detta medförde att bäddmadrassen i våran säng hade en tendens till att glida ner vi hade ju inte någon gavel i fotändan på sängen som "stoppade" madrassen. Denna specifika natt så hade den glidit ner så att det var en halvmeter stor glipa i huvudändan - inte så skönt och otroligt irriterande. Madrassen är dessuton tjock och tung så det är inte "bara" att dra upp den. Dessutom är det inte sånt som jag vill hålla på med mitt i natten.

Så i fredags så åkte jag och min lillasyster till Ikea. När vi stod vid paketutlämningen och ser storleken på paketet så började tvivlet komma. Skulle denna verkligen gå in i bilen?! Nere vid bilen så inser vi båda två att detta kommer inte att gå. Vi står där och ser förmodligen lite hjälplösa ut för plötsligt så kommer det fram två unga killar, som arbetar med att samla i hop kundvagnar på parkeringen, och frågar om vi behöver hjälp. Jag frågar om de är av någon annan uppfattning än vi gällande att sängen inte kommer att gå in i bilen. Ena killen öppnar bagageluckan och konstaterar även han att det inte kommer att gå. Han föreslår taket och säger att det finns spännband att köpa. De säger att de ska hjälpa oss.

Sagt och gjort, spännband inhandlas och sängen lyfts upp på taket. När spännbanden sen skulle fast så blir det tydligt att grabbarna inte är så bra på spännband. Nu är inte jag på något sätt proffs på spännband men jag ser att det blir fel.
Till saken hör att jag har fruktansvärt dåligt tålamod och att stå bredvid någon som gör något på, i mitt tycke ett krångligt sätt, eller fel är en plåga och jag vill då ta över. Är medveten om att detta inte är min charmigaste egenskap så i detta läge så står jag bredvid och biter mig i tungan. Men tillslut så fixar jag det inte längre och säger så trevligt jag kan att jag tror att han har stoppat in spännbandet från fel håll i själva spännaren. Kanske så lät det inte så trevligt som det var tänkt för killen säger "det kanske skulle gå snabbare om ni gjorde det här själva". Men jag tänker att det var en typisk manlig reaktion.
"Nej nej.. det är alltid mycket lättare att se vad som är fel när man står på sidan", säger jag med min allra lenaste röst. Inom mig tänker jag dock "herregud ta hit så ska mamma fixa".

Att spela rollen som hjälplös tjej är inte alltid så lätt :-)
Jag är en "kan själv person" i så stor uttsträckning att det blir dumt, för väldigt ofta så kan jag faktiskt inte själv, men envis är väl mitt andra namn.
Är hur som helst tacksam för killarnas hjälp och sängen kom hem. Åsa och jag monterade den på lördagen och efter lite tålamodsprövande skruvande så var den på plats. Detta är resultatet...



Maken har alltid sagt att han inte vill att vi har fotända på sängen eftersom han är lång och tycker att det är skönt att kunna sticka ut fötterna utanför madrassen. Så därför så trodde jag inte att detta inköp skulle falla i godjord. Men döm om min förvåning när han tyckte att det blev bra. Dessutom blev sängen så mycket skönare när madrassen ligger där den ska!

Kram Torparfrun