tisdag 30 mars 2010

Påskris år 2



Vad ser ni här?! Jo ett stort fett ingenting!!!! Här skulle mitt påskris vara men som ni ser så är det tomt. Efter förra årets misslyckade risplockning (som ni kan läsa om här på bloggen under kategorin påsk) så bestämde jag mig ju för att köpa mitt ris i fortsättningen. Nu är det ju så att vi pga utav bygget har lervälling på tomten så därför så skulle jag gå en promenad längs våran grusväg med hunden. Jag tänkte att jag kunde ju ta med mig sekatören för det kan ju vara så att det finns något lämpligt ris vid vägen som jag kan ta med mig, för in i skogen kommer jag inte att gå efter förra året. Jag hade precis varit i stan och hade nylon leggings och kjol på mig så jag hoppade i gummistövlarna och med vagn, hund och sekatör i högsta hugg så ger jag mig iväg. Mycket riktigt så ser jag massor med ris efter vägen, super! Varför tänkte jag inte på det här redan förra året?! Hittar ett bra ris och parkerar vagnen på vägen och sträcker mig mot riset. Når inte riktigt... så jag tar ett kliv ut i snön med ena benet. Det skulle jag inte ha gjort!! För plötsligt så sjunker foten ner i vad som är diket med inte 1 dm snö utan snarare 1 m snö.

Där står jag i nylonleggings med snö ända upp till snippan - kallt och blött! För att göra saken värre så kommer jag inte upp! Foten sitter som fastsugen i snön. Kämpar som en galning vilket hunden noterar. Hon kommer springandes och tror att matte leker vilket resulterar i en exalterad hund som hoppar på mig. Så nu är jag inte bara kall och blöt utan har även en smutsig jacka pga att en lerig hund hoppar på mig. Tar tag i hennes halsband och försöker få henne att hoppa upp på vägen igen. Men tyvärr så har jag ju inte lärt henne komandot "dra upp matte ur diket" så hon var inte mycket till hjälp.
Efter många om och men så tar jag mig tillslut upp.
Resultat kall, blöt, smutsig och med trasiga leggings men INGET RIS!

Detta är den sms konversation som sedan följde mellan mig och maken

"Jag ska aldrig mer plocka påskris själv! Att jag ens tänkte tanken"

"Aj, aj gjorde du dig illa?"

"Ja, och sabbat mina leggings, och förfrusit snippan och smutsat ner jackan"

"Åååå nej inte snippan!! :-)

När vi sedan pratar i telefonen och jag med gråten i halsen berättar om mitt elände så hör jag hur han håller sig för skratt samtidigt som han säger "stackars älsklingen då" i en ton som inte uppskattades av mig just då. Tur att han inte var hemma!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen jag ska aldrig plocka påskris igen! Faktum är att jag tror inte jag gillar påskris längre... och tänker jag efter så gillar jag nog inte påsken överhuvudtaget :-)

Kram Torparfrun

Inköp!

Natten mellan torsdag och fredag så fick jag nog. När man har en bebis som skall äta och som vaknar på natten så blir det ju så att man ett antal gånger sätter sig upp i sängen och lutar sig mot sänggaveln. Detta medförde att bäddmadrassen i våran säng hade en tendens till att glida ner vi hade ju inte någon gavel i fotändan på sängen som "stoppade" madrassen. Denna specifika natt så hade den glidit ner så att det var en halvmeter stor glipa i huvudändan - inte så skönt och otroligt irriterande. Madrassen är dessuton tjock och tung så det är inte "bara" att dra upp den. Dessutom är det inte sånt som jag vill hålla på med mitt i natten.

Så i fredags så åkte jag och min lillasyster till Ikea. När vi stod vid paketutlämningen och ser storleken på paketet så började tvivlet komma. Skulle denna verkligen gå in i bilen?! Nere vid bilen så inser vi båda två att detta kommer inte att gå. Vi står där och ser förmodligen lite hjälplösa ut för plötsligt så kommer det fram två unga killar, som arbetar med att samla i hop kundvagnar på parkeringen, och frågar om vi behöver hjälp. Jag frågar om de är av någon annan uppfattning än vi gällande att sängen inte kommer att gå in i bilen. Ena killen öppnar bagageluckan och konstaterar även han att det inte kommer att gå. Han föreslår taket och säger att det finns spännband att köpa. De säger att de ska hjälpa oss.

Sagt och gjort, spännband inhandlas och sängen lyfts upp på taket. När spännbanden sen skulle fast så blir det tydligt att grabbarna inte är så bra på spännband. Nu är inte jag på något sätt proffs på spännband men jag ser att det blir fel.
Till saken hör att jag har fruktansvärt dåligt tålamod och att stå bredvid någon som gör något på, i mitt tycke ett krångligt sätt, eller fel är en plåga och jag vill då ta över. Är medveten om att detta inte är min charmigaste egenskap så i detta läge så står jag bredvid och biter mig i tungan. Men tillslut så fixar jag det inte längre och säger så trevligt jag kan att jag tror att han har stoppat in spännbandet från fel håll i själva spännaren. Kanske så lät det inte så trevligt som det var tänkt för killen säger "det kanske skulle gå snabbare om ni gjorde det här själva". Men jag tänker att det var en typisk manlig reaktion.
"Nej nej.. det är alltid mycket lättare att se vad som är fel när man står på sidan", säger jag med min allra lenaste röst. Inom mig tänker jag dock "herregud ta hit så ska mamma fixa".

Att spela rollen som hjälplös tjej är inte alltid så lätt :-)
Jag är en "kan själv person" i så stor uttsträckning att det blir dumt, för väldigt ofta så kan jag faktiskt inte själv, men envis är väl mitt andra namn.
Är hur som helst tacksam för killarnas hjälp och sängen kom hem. Åsa och jag monterade den på lördagen och efter lite tålamodsprövande skruvande så var den på plats. Detta är resultatet...



Maken har alltid sagt att han inte vill att vi har fotända på sängen eftersom han är lång och tycker att det är skönt att kunna sticka ut fötterna utanför madrassen. Så därför så trodde jag inte att detta inköp skulle falla i godjord. Men döm om min förvåning när han tyckte att det blev bra. Dessutom blev sängen så mycket skönare när madrassen ligger där den ska!

Kram Torparfrun

måndag 29 mars 2010

Palt lunch

Inte långt ifrån mig så bor min barndomskompis från norrland. Vi bodde på samma gata när vi var riktigt små till det att jag gick i ettan tror jag. Vi har hela livet hållt kontakten, under uppväxten så var det självklart mer vissa år än andra. Hon den enda som jag idag umgås med som jag har kännt så länge. Gissa om hon har historier att berätta om mig, alla inte så smickrande :-)
Hur som helst idag bjöd hon på palt! Palt är nämligen något av det godaste vi båda vet och det är inte alla runtomkring oss "här nere" som hyser samma känslor för palten *s*
Här är bilden...


Tack, snälla Malin det var underbart gott!!
Kram Torparfrun

söndag 28 mars 2010

Helgen lider mot sitt slut...

Så var det söndag och den här helgen lider mot sitt slut. Den här helgen har gått sjukt fort och varit mycket trevlig. Blev det något kul projekt då medan maken var borta?! Nej det blev faktiskt inte det. Efter att ha fått ett mindre sammanbrott under natten mellan torsdag och fredag så blev det i fredags ett lite större inköp av något som maken tidigare har uttryckt at than inte vill ha. Men nu sket jag i det därför att jag höll på bli tokig!! Maken frågade vad det var men jag har än så länge inte berättat därför att jag vet att det finns en risk för lite sura miner. Han blev ju givetvis toknyfiken och smsade att han varit in här på bloggen för att se om jag hade skrivit något om vad det var. Men allvarligt... jag är väl inte dum *s* klart jag fattade att bloggen var det första stället han skulle kolla på. Men imorgon ska jag berätta hela historien för er och visa bilder :-)

I övrigt så blev det en hel del shopping med lillasyster i torsdags och fredags så garderoben fick en hel del nytt bland annat en ljuvlig vårjacka från Bondelid. I lördags så kom världens bästa Åsa hit till mig tillsammans med sin hund,vackra Grace Kelly. Åsa hade med sig mat och lagade middag till mig sedan blev det två flaskor vin och massa prat. Så här såg det ut i soffan på kvällen....



Förmiddagen i dag ägnade Åsa och jag till att montera det hemliga inköpet. Sen blev det dags att åka till en annan av mina underbara vänner för att äta middag. Jag har tur som har vänner som förbarmar sig över mig och lagar mat åt mig så att jag inte behöver leva på fil!!

Nu ska jag lägga bebis och vänta på att maken ska komma hem .... Längtar!

Kram Torparfrun

torsdag 25 mars 2010

Gräsänka

Idag åkte maken till Riksgränsen med sitt jobb så jag är gräsänka till söndag. Att jag skulle var ensam hemma en hel helg slog mig med full kraft igår kväll, ensam en HEL helg. Paniken var ett faktum!

Nu skulle man ju kunna tro att paniken gällde ensam med barn och hund, saknad av maken .... men nej nej ... paniken gällde att jag insåg att ju skulle vara själv hemma en hel helg och ännu inte har smidit några planer på vilket projekt jag ska dra igång medan "katten" är borta så att säga. Här har jag nu jordens möjlighet att göra om något här hemma utan att maken kan tycka, tänka eller på något sätt lägga sig i eller hindra. En sådan möjlighet kan man ju bara inte låta gå förbi. Men det jävliga är att jag inte kommer på något!
Borde ju givetvis ha tänkt ut något iförväg, planerat, men det har jag inte. Mycket olikt mig :-)
Får se om jag kan komma på något bra här under dagen.

Hur som helst så var jag på en liten shopping tur igår ... Det blev en"balja" i emalj och ett pressglasfat från loppisen. Samt lite påskblommor som planterats i "baljan".



Jag tycker verkligen om pressglas. Detta fat skulle passa perfekt till kakfat men det kommer dröja innan det kommer in några kakor i detta hus. Graviditeten har lämnat några plus kilon som ska bort snarast möjligast. Hade tänkt att blommorna skulle få stå ute på trappen men hunden visade ett stort intresse för dem så risken finns att de då rätt snabbt blir historia, så de får vara inne så länge.

Idag har jag varit och träffat en gamla kompis som jag inte träffat på flera år. Det var jätte kul, har verkligen saknat henne och kan faktiskt inte komma på någon bra anledning till varför vi inte har träffats på så länge. Vi var super tajta under flera år så det är rätt konstigt att det blivit som det blivit.

Hoppas att ni alla har en härlig Torsdag, snart är det helg!

Kram Torparfrun

måndag 22 mars 2010

Byggstart!

Äntligen är det då dags, imorgon är det byggstart av utbyggnaden på vårt hus. Men som med det mesta så finns det en inte så kul baksida. Här kan ni se våran gräsmatta bli historia.

Vi var tvungna att ploga tomten så att arbetarna kan komma fram med sina grävmaskiner???!!! Jag kanske är dum men borde inte en stor grävmaskin kunna köra i snö likaväl som en traktor. Nåja det spelar ju egentligen ingen roll, gräsmattan skulle ju ha blivit förstörd hur som helst.

Kan dock konstatera att vi kommer att ha en rätt trist tomt den här våren och säkert stora delar av sommaren också. Man får helt klart ta det onda med det goda. Barnen är dock glada av två anledningar

1.Plötsligt så finns det roliga snöhögar på tomten. De började genast planera för vilka lekar som skall lekas i dem imorgon.

2. Snart har de egna rum.

Var och en av barnen har tankar, planer på hur de vill ha det i sina rum. Men där har jag förklarat att när det kommer till inredning så råder det i denna familj mer av en diktaur än en demokrati :-) Önskemål kommer dock att beaktas, men någon målad motorcross på väggen blir det inte!

Kram // Diktatorn Torparfrun

lördag 20 mars 2010

Dop

Så var vi hemma igen! Tänk vad skönt det är att komma hem när det är städat och fint hemma. Det konstiga är att nu när jag går igenom huset så är det inte så städat och fint längre. Hur är det möjligt att ett hem kan förfalla så kopiöst på mindre än ett dygn?! Att den här familjen inte består av några pedanter visste jag men att vi är så slarviga och stökiga.

Idag så var vi på dop. Det var en av våra närmaste vänners dotter, Vera, som döptes. Föräldrarna till barnet i fråga hade bett maken att sjunga i kyrkan och ni vet ju hur jag brukar känna när maken ska sjunga. Men som tur är så var det ju inte snapsvisan om gäddan som stod på reportoaren :-)
Så idag när maken sjöng tillsammans med sin bror som spelade gitarr så skämdes jag inte ett dugg utan var bara super stolt, de var så duktiga!
Ska försöka att komma ihåg det ögonblicket till påsk när det med all säkerhet är dags för snapsvisor igen *s*

När det kommer till dop så gillar jag att ge lite otippade presenter, så även denna gång så blev det lite nätshopping. Det blev en häftig bil i plåt från yabadabado.


Sen får man ju hoppas att föräldrarna inte håller oss ansvariga för eventuella märken i väggar när Vera har krockat där hemma :-)

Nu ska jag titta in till mina favorit bloggerskor. Ha en härlig lördagkväll allihopa!

Kram Torparfrun