Nobelmiddag

Vad roligt att det faktiskt är några som läser mina inlägg och lämnar kommentarer!

Idag har jag och den 10 årga bonussonen varit och handlat "fin kläder", de skall ha nobelmiddag i skolan och till den ska de vara fin klädda. Visserligen så tycker jag att det är super kul att handla kläder och visst är det roligt att se att han blev nöjd och kände sig fin, så fin att han uttrycker "jag känner mig som en miljonär i de här kläderna". Men samtidigt så var det just den kommentaren som fick mig att tänka på baksidan med det hela. Jag är rätt tveksam till den här typen av arrangemang under skoltid. Det är inte säkert att alla barn har "fin kläder" och det är inte heller säkert att alla har råd att gå och köpa nya. Eller så känner sig föräldrarna tvingade att köpa nya kläder för att det inte ska bli jobbigt för barnet, trots att ekonomin kanske egentligen inte tillåter det och kanske speciellt inte så här inför jul. Andra kanske inte har föräldrar som är tillräckligt engagerade för att göra det.

Visserligen kan skolorna gömma sig bakom att det självklart är frivilligt ätt klä sig fin och vissa argumenterar att det inte är någon skillnad på detta och alla andra dagar i skolan. En del har nya fina märkeskläder och andra har urvuxna och ärvda.
Men jag är av uppfattningen att eftersom detta är ett problem som barnen redan möter till vardags och måste hantera, så behöver inte skolan påvisa olikheterna ytterligare genom att skapa "speciella tillfällen" där olikheterna ska bli ännu tydligare.

Tycker jag då att man ska avskaffa skolavslutningen också frågade någon mig, självklart inte! Men att arrangera nobelmiddag på skoltid tycker jag är lite onödigt även om jag fattar att många kommer att tycka att det är jätte roligt. Men men ....
Jag kanske är yrkesskadad. Vad tänker ni om sånt här?



Idag blir det en bild på makens lussekatter. Han bakade dem sent en kväll och jag satt djupt försjunken i min dator :-) Jag hör honom säga " Lussebullarna ser ut som om ett barn har gjort dem".
Jag reagerade inte på det just då men i söndags när vi satte fram dem till adventsmyset så var jag tvungen att fråga varför inte lussekatterna såg ut som traditionella lussekatter? Maken menar att han har försökt sig på någon annan form, fläta tror jag att det var. Men är det någon som ser en fläta?! Inte för att vara elak men att säga att de ser ut som något som ett barn har gjort är att förolämpa alla barn, för jag är helt övertygad om att barnens lussekatter hade sett ut som vanliga lussekatter. Som tur är så är de så fantastiskt saftiga och goda att man snabbt glömmer det lite mindre lyckade utseendet :-)

Nu ska jag sätta mig och förbereda morgondagens jobb. Hoppas ni får en härlig Tisdagkväll!!

Kram Torparfrun

Adventsmys med smygöppning

Idag är det 2:a advent och vi har haft glöggmys och smygöppning i våran gårdsbutik.
Butiken är inte helt klar, alla grejer har inte kommit men vi smygöppnade i befintligt skick. Det gick bra och det var många vänner och bekanta som kom för att adventsmysa med oss. Här kommer några bilder från dagen.

Världens bästa Anna hade bakat jätte goda och vackra kakor (bild ovan t.h) som hon hade med sig. Försöker att övertala henne att ta hand om den ätliga avdelningen i min verksamhet :-)

Här kommer några få bilder från själva butiken. Är dock fortfarande inte någon fotograf av kvalité..

Hjärtana i tovad ull är egen tillverkning och säljs i butiken.

Dagen var jätte trevlig, och vi hade stor hjälp av mina föräldrar som var här. Från och med nu och fram till jul så tänkte vi att vi skulle ha butiken "smygstarts öppen" på helgerna. Om någon hittar hit :-)

Nu sover barnen och jag och maken ska sätta oss och pusta ut och glädjas över att vi har sådana fina vänner.

Kram Torparfrun

Besök

Flera dagar sedan sist. Mina föräldrar är här och vi är dessutom barnvakt till min bästa kompis tre döttrar som är mellan 11 månader-7 år. Mysigt att få rå om en liten tjej, bra att färska upp minnet på hur det är med någon som behöver matas och som äter på natten :-)
Otroligt nog så sov alla 7 barnen (våra fyra plus 3 lånade) före klockan nio. Det tyckte jag var riktigt bra gjort.

I övrigt så är mitt största problem just nu att mina timmar av ork inte räcker till allt som jag behöver få gjort. På jobbet skall alla kontakter avslutas, remiteras vidare eller överföras till min vikarie under föräldrarledigheten. Jag har endast 11 arbetsdagar kvar, och måste säga att jag lääängtar jag till att få vara ledig!

Här hemma har det också hänt en hel del, självklart ska visa er allt men nu är klockan 23.00 så jag orkar faktiskt inte börja fota. Hoppas på överseende av detta :-)

Börjar därför med att visa redan färdigtagna blider från ett av mina senare projekt, årets adventsljusstake!





Mer bilder kommer imorgon, nu ska vi bada badtunna!

Kram Torparfrun

Klappjakt

Idag gjorde jag ett tappert försök att hitta bra saker till barnens paketkalender. Man skulle ju kunna tro att detta skulle vara lätt men det är det inte, i allafall inte för mig. Visst skulle jag kunna fylla den med hyfsat billigt skit, men jag vill ha billiga bra grejer! En kombination som inte är allt för lätt :-)

Några paket kommer att innehålla nytto grejer så som strumpor, en del leksaker, andra aktiviteter så som bio biljetter. Men jag saknar ändå ett antal paket, så jakten fortsätter.

Jag hade en plan som gick ut på att alla julklappar inklusive paketkalendern skulle vara färdiga till 1 december. Men alla mina planer blir inte alltid så som jag har tänkt mig ......

Kvällen har ägnats åt att fixa i Torpet men tillsist så tog tröttheten över och jag hamnade i sängen med datorn i knät...vilket inte är helt ovanligt :-)

Därför så visar jag ikväll lite detalj bilder från vårt sovrum. Masken är det som skiljer sig från allt det vita, den köpte vi när vi var i Venedig. Masken representerar en massa underbara minnen från en fantastisk resa.

Kram Torparfrun

Lingonris

Idag är det Måndag och orken tryter. Har en massa saker att göra, saker som jag vill göra - inte måsten, men orken finns helt enkelt inte där. Antar att det bara är att acceptera att graviditeten tar på krafterna. Även om det är frustrarande att ha massa inspiration men ingen tid, så är det ännu mer frustrerande att ha inspirationen och tiden men inte orken!

Bestämde mig för att ge mitt hjärta i köket en ny juligare beklädnad av lingonris. När jag hade gjort 3/4 så var mitt lingonris slut. Tittar ut och konstaterar att det är mörkt ute och regn vilket snabbt ledde till beslutet att jag inte tänker ge mig ut i skogen själv för att plocka mer. Så vad gör man....
Jo när maken kliver in genom dörren så säger man med sin lenaste röst "älskling skulle du kunna göra mig en jätte tjänst". Nu skulle man kunna tro att jag bad honom gå själv men då tror ni fel.... :-)
Nej jag bad honom följa med mig eftersom det var mörkt och snäll som han är så gjorde han det.
Som tur är så bor ju vi precis vid skogen så vi behövde verkligen inte gå långt men sekunden vi var framme vi lingonriset så lät det så här....
"älskling jag är ledsen men jag måste verkligen kissa så kan du snälla plocka lite lingonris åt mig medans".
Nu skulle man ju kunna tro att detta var en taktik från min sida för att få gå in men inte.... det var ju sjukt mörkt ute och då går inte jag en meter i skogen på egen hand! Så där sitter jag i mörkret och regnet och kissar i skogen medan maken plockar lingonris.

Hjärtat blev i allafall till slut klart och jag är riktigt nöjd!




Kram Torparfrun

Födelsedag

Tack till er som läser min blogg och lämnar kommentarer!!

I lördags så fyllde jag år, hela 32 år. Känns inte helt olikt att vara 31 måste jag säga.
Födelsedagen firades tillsammans med maken och mina två söner. På kvällen åkte jag och maken till Stockholm för att äta på Fredsgatan 12, en av Melker Andersons restauranger. Det var ett trevligt ställe med god mat!

Jag hade önskat mig ett ljushjärta, orginalet från Westergaard&Kovács. Kolla in deras hemsida http://www.bortombergen.se/.
Fick den stora modellen av maken och barnen, blev super glad!! Den är så vacker och står nu i vårt sovrumsfönster.

Fick även ett nytt objektiv till våran digitala systemkamera, så att jag nu ska kunna ta riktigt fina närbilder. Så nu måste jag bara lära mig att fotografera *s*....

Kram Torparfrun

Bed&Breakfast

Igår hände något tämligen oväntat :-)

Som ni vet så har ju jag och min man startat ett bolag med syfte att bland annat driva ett litet Bed&Breakfast i vårt Torp. Denna verksamhet har vi tänkt att komma igång med i början på nästa år för just nu håller vi på att renovera Torpet för att det ska få inhysa en gårdsbutik ett par månader tills den permanenta butikslokalen är klar. Är medveten om att detta inte är något som jag hittills har ägnat något utrymme här på bloggen och att det kanske blir lite nya nyheter för er :-)

Men inte heller detta inlägg ska handla om Gårdsbutiken utan om det som hände igår!

Klockan var nog runt 22.30 och vi stod i köket och skulle precis börja montera ihop våran nya barnvagn som kommit med posten när min mobil ringde. Givetvis så kollar man på displayen vem det är som ringer men det var från dolt nummer. Efter en snabb överläggning med mig själv så tar ju nyfikenheten över, vilket den alltid gör vilket innebär att jag alltid svarar ven när det är Radiotjänst, men det är en helt annan historia *s*.

Hur det nu än är så är det en kille som ringer och frågar om vi har något rum ledigt för natten, jag blev helt ställd!!!

Fick väl tillslut ur mig någon halvförvirrad förklaring att vi inte startat upp verksamheten på allvar och att det var trevligt att han ringde men hur hade han fått mitt nummer??? Tydligen så finns vårt Bed&Breakfast på Eniro. Försökte även at förklara att Torpet såg ut som en lagerlokal med alla kartonger som kommit från olika leverantörer.

Killen ifråga var väldigt trevlig och förklarade att bara vi hade två sängar så spelade det ingen roll om det var olika färg på påslakanen. Jag tyckte att det var en sån otroligt skön kommentar av honom så jag säger att självklart får ni komma hit och sova. När han sedan frågade om vägen så hade jag redan i huvudet fått panik över hur tusan jag skulle hinna få stället någorlunda beboeligt att jag snabbt skyndade mig att säga att han fick prata med min man.

Ut i Torpet och i samma sekund som jag öppnar dörren så ångrar jag mitt beslut, hur skulle jag kunna låta någon sova i en "lagerlokal" som även genomgår en renovering och ser ut därefter. Ni ska veta att jag har jätte stora problem att göra saker halvdant när det är andra männsikor än min familj som ska vara inblandade. Min vision, realistisk eller inte, är ju det perfekta Bed&Breakfastet och detta som jag nu stod i var långt ifrån perfekt!!! LÅNGT IFRÅN!!!!

Städar upp det värsta och försöker att skapa lite mysfaktor. När jag ska bädda sängen så funderar jag en nanosekund på, att som egenterapi bädda med två olika påslakan ett med Star wars motiv och ett med Spindelmannen, men jag hejdar mig! Bara så att ni inte förlorar tron på mig helt så kan jag säga att det blev två likadana "vuxenpåslakan".

När vi sedan stod ute för att möta upp våra första gäster så trodde jag att jag skulle dö!! Kände mig inte alls nöjd, det var absolut inte så här jag hade tänkt mig det hela. Jag ville ju kunna stå där och vara stolt inte skämmas.

Så hur slutade det hela?!

Jo, med att vi alla satt i vårt kök och pratade till ca 01.30. Vi hade super trevligt!!!

Frågade om jag fick ta en bild och lägga ut dem här på bloggen, vilket jag fick och vilket jag tackar för. Det enda halvjobbiga var när de frågade efter adressen hit till bloggen, och som ni vet så har jag ju vissa "problem" med att lämna ut adressen. Medan jag åter hade en överläggning med mig själv så "skvallrade" maken adressen. Så då var det också gjort :-)

Idag känner jag en stor tacksamhet över att de var just de som kom och tycker att det känns skönt att jag faktiskt har klarart av "första gången" och att jag överlevde trots att det inte var perfekt *s*. Men samtidigt så hoppas jag innerligt att de återkommer när mitt Bed&Breakfast är klart och som jag vill ha det. Är helt övertygad om att det finns något fint latinskt namn för min åkomma .....

Kram Torparfrun