Nyårsafton!

GOTT NYTT ÅR , HOPPAS ATT 2010 BLIR ETT FANTASTISKT ÅR FÖR ER ALLA!!!!!

Idag är det nyårsafton och sista dagen på 2009. Mycket hände under 2009, både bra och mindre bra saker. Det har varit ett lärorikt och utvecklande år för min del, för det är ju trots allt så att vi växer med alla erfarenheter.

Ser nu fram emot 2010, ett år som förhoppningsvis kommer att innhålla en massa spännande och roliga saker.

Tror mycket på att året blir vad man gör det till!

Jag har massor med planer för det kommande året men jag aktar mig för att skriva dessa här eftersom maken läser bloggen, och hans önskan för det nya året är nog ett lugnare projekt tempo :-)

Ha nu en riktigt härlig nyårsafton så ses vi igen 2010!

Kram Torparfrun

Ragatan klagar....

VARNING! Till er som inte vill läsa någon form av negativt inlägg på denna blogg ska sluta läsa genast. Detta inlägg kommer nämligen vara en fest i negativitet och inte handla ett uns om vit fin inredning.

Negativ... ordets innebörd räcker inte till för att beskriva hur jag känner mig just nu. Nedan ses en bild som på pricken beskriver mig just nu.... (bilden lånad från www.svenskabarnrum.se)

en fet flodhäst som bara vill skrika rakt ut!!!!! Är så fruktansvärt uttråkad. Det är nu en vecka sedan jag "slutade jobba" och jag håller på att bli tokig. Har svårt att hitta något att sysselsätta mig med som fungerar med min otympliga kropp och som inte gör att ryggen värker eller att allt man ätit trycks upp i halsen för att man böjer sig ner. Jag är verkligen inte bra på att vara sysslolös, jag får panik och ett jävligt dåligt humör. Det värsta utav allt är att jag blir så oerhört negativ att ingenting blir lockande, INGENTING, inte ens de saker som jag förmodligen utan problem skulle kunna ägna mig åt och som jag i ett annat läge säkert till och med skulle tycka var roligt. Imorgon är det nyårsafton och vi ska vara hemma... HEMMA... själva! Hur pissigt känns inte det...

Men jag kan förstå att ingen vill ha mig med på sitt nyårs party för jag är sannerligen inte så party just nu. Jag kan även förstå att maken förespråkar nyårsafton hemma, bara vi och barnen, för jag är som en tickande bomb... en stridslysten bomb!

26 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum. Efter detta så ska jag aldrig mer...ALDRIG MER... ha denna kroppshydda. En del anser att förlossningen är det jobbiga, jag skulle any day hellre ta 36 timmar av värk än 9 månaders graviditet.

Jag vet inte om det har framgått att jag är less just nu.... så för att vara riktigt tydlig....

Jag är LESS och UTTRÅKAD!!!!!!

Hade jag inte haft min dator och internet så vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Att läsa de kommentarer som läsare av denna blogg lämnat gör dock att livet känns lite lättare... men risken finns ju att jag efter detta inlägg tappar de läsare som finns. Så till er läsare....snälla snälla snälla ge inte upp hoppet...jag lovar att jag ska ta mig samman ovch sluta gnälla.... ganska snart i alla fall! :-)

Kram Torparfrun

Lugnet har lagt sig

Har haft en liten blogg paus nu över juldagarna, har helt enkelt inte haft tid. Men nu har lugnet lagt sig och jag kan konstatera att det blev en mysig jul!

I år så var det Uppsala år, vi kör på någon form av varannat års princip. För mig brukar det vara lite tufft att inte fira julen hos mina föräldrar i Kiruna men i år gick det faktiskt riktigt bra. Tror att det hade mycket att göra med att det faktiskt var en vit jul här i Uppsala i år, allt känns bättre på julen med lite snö :-)

I år så var det mina bomusbarns mammas jul med dem, vilket innebar att de inte var med oss mer än på morgonen. Så då fick vi passa på att ha lite julklappsutdelning och lite julmys med dem innan det var dags för maken att köra dem till sin mamma. Jag å andra sidan har fördelen att alltid få ha mina söner på julafton, av den enkla anledningen att pappan till mina barn vet hur mycket det betyder för mig. Så på vid två tiden så åkte jag, maken, mina söner och hunden hem till min bästa kompis Åsa och hennes man och barn. Trots att det är fjärde gången som vi firar jul tillsammans med dem så var det första gången som vi inte var hemma hos oss. Det var riktigt skönt att få åka med min tjocka mage och sätta mig i hennes soffa och inte behöva göra så många knop. Det hela blev väldigt mysigt och lyckat och uppenbarligen så hade jag varit väldigt snäll i år så många fina julklappar som jag fick!

På juldagen så var mina söner och firade jul tillsammans med sin pappa och hans släkt och familj. Jag och maken spenderade en barn fri kväll i soffan tittandes på olika filmer - hur skönt som helst att bara kunna varva ner och ta det lungt.

I går så var makens föräldrar med respektive samt makens bror med familj hemma hos oss och vi hade julafton med dem. Mycket trevligt!
Men nu så är alla julklappar utdelade och lugnet har lagt sig. Jag har ju slutat att jobba och ska nu ägna mig åt förberedelser inför förlossningen som närmar sig. Bebis förberedelser har inte haft högsta prioritet än så länge.

Håller dock alla mina tummar och tår för att förlossningen inte skall krocka med FORMEX!

Detta var i allafall en lite uppdatering av läget från livet vid torpet och från och med nu så ska väl inläggen komma i mer eller mindre daglig takt igen.

Ha det bra!

Kram Torparfrun

Cookie!

Här kommer lite bilder på Cookie från julafton. Med på en av bilderna är Grace Kelly som är min vän Åsa och hennes makes hund. Har insett att vi måste skaffa oss en till Dalmatin en brun prickig som då ska få heta Brownie :-)

De som haft hund från det att de är valp vet att det finns stunder när man är redo att kasta in handduken :-) Våran Cookie har energi så att det räcker till ett dussin hundar och ett tag kändes hon mer vild än tam och blev helt hysterisk för minsta lilla stimulans. Men med tålamod och en hel del träning så är hon nu betydligt behagligare och super mysig!!! Energi har hon fortfarande vilket är bra men hon har lärt sig att det finns en tid och en plats för allt.

Hon har under hela julen visat sig från sin allra bästa sida trots massor med både vuxna och barn och matte och husse kunde inte vara stoltare. När släkt och vänner dessutom kommenterar vilken skillnad det är på henne nu mot för ett par månader sedan så känns det extra bra!

Nu väntar jag bara på att vår fjällsäsong börjar och att hon ska passera 1 års gränsen så att vi lite försiktigt kan börja att bygga lite mer muskler genom exempelvis skidåkning.

Hoppas fortfarande att hitta någon som är duktig på att ställa ut och som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig att ställa ut henne, jag vill nämligen gärna få ett omdömme på henne. Tyvärr så är inte utställning min starka sida och jag vill inte att det min taskiga prestation ska sänka omdömmet av henne.

Kram Torparfrun

Vårkänsla på posten

Idag kom den, Impectas frökatalog för 2010. För mig så är det en av årets höjdpunkter :-)

Jag älskar att ligga och titta i den och planera för kommande års odlingar, se alla nyheter, läsa på om olika grönsaker som man vill testa. I år kommer jag ju dessutom att vara hemma under hela odlings säsongen vilket gör att jag känner en ännu större entusiasm att verkligen ta ut svängarna. Jag fick ju mitt växthus rätt sent i sommras så därför så kom det inte till användning fullt ut. Men det ska det absolut bli ändring på i år!
Så idag blir det ett kort inlägg idag, med den förklaringen att jag inte har tid för jag ska lusläsa en frökatalog *s*

Kram Torparfrun

Rånässlott

Här kommer då min rapport från Rånässlott där vi bodde från Måndag till Tisdag. Det visade sig vara en vacker miljö. Givetvis fint julpyntad :-)

Vi var där tillsammans med tre andra par för att äta julbord och umgås. När vi kom dit så var det först eftermiddags fika med super god tårta. Efter det så gick vi ner till bastuhuset vid sjön och badade i utomhus jaccuzin, maken och en annan kille badade dessutom i sjön. Efter det så var det dags att piffa till sig inför julmiddagen, upptäckte då att min snabba packning på morgonen inte varit så lyckad. Trodde att jag hade med mig strumpbyxor till klänningen men det var ett par leggings. Hade dessutom glömt både parfym och schampo. Så med en snabbt ordnad plan B vad gäller kläder och med en inte så svag doft av klor så fick det bli som det blev.

Själva julbordet var super! Fräscht och gott. Förutom klassikerna så fanns det flera lite mer exotiska inslag så som zebrakött?! På bilden nedan så syns herrarna i vårt sällskap botanisera bland de exotiska köttsorterna..

Allt var frid och fröjd tills dess att det började bli dags för snapsar och snapsvisor. Maken sjunger gärna snapsvisor och det tycker jag är super jobbigt!! Av någon anledning så tycker jag att det är jobbigt oavsett vem som sjunger och har så länge jag kan minnas tyckt så. Maken sjunger inte på något sätt dåligt och hans sång är ofta uppskattad men jag vill bara dö :-)

Så när det var dags och jag inser att han tänker ta sitt paradnummer "gäddan" vilket är en sång som sjungs HÖGT så ursäktar jag mig och går på toaletten i hopp om att lindra det hela lite. Jag vet inte hur många som har varit på ett slott men jag kan säga att det är väldigt bra akustik. Så jag sitter på toaletten en bra bit bort från matsalen och jag hör högt och tydligt maken sjunga gäddan i matsalen. Ja, alla på hela slottet i vilken vrå man än befann sig hörde nog detta! Jag - tokgenerad och vill bara sjunka genom jorden.

Inser att problemet är mitt men jag kan inte rå för det, jag tycker att det är oerhört genant med snapsvis sjungning.

Jag älskar verkligen min man över allt annat och han är fantastisk, men solonummrena av gäddan kan jag leva utan!

I slutet av middagen så kommer en man från ett annat sjungande sällskap och ger maken en lapp med Rånäs snapsvisor. Han sa något om att maken hade en trevlig röst. Tolkningen av denna mans agerande var lite olika, jag tolkar det som att gäddan borde begravas till förmån för de lite mer lågmälda Rånäs snapsvisorna :-)

Här kommer i allafall lite bilder från det lilla köket där varmrätterna var upplagda samt efterrättsbordet.. Jag säger bara Saffransostkakan!!! Oj oj oj ....

Kvällen avslutades för min del relativt tidigt får väl ärligt erkänna att jag var först i säng, vilket ju inte är helt ovanligt.

Vaknade på morgonen och upptäcker till min stora förtjusning att det hade snöat! Julkänslan fick sig ett rejält uppsving. Så här såg det ut när vi vid 8 tiden lämade Ränäs för att återvända till Uppsala och en ny arbetsdag.

Kram Torparfrun

Äntligen x2 !

Imorse var det luciafirande i ettan hos min yngste son. Han hade för första gången bestämt sig för att vara något annat än tomte, vilket kändes välkommet och roligt! Båda mina söner har ALLTID varit tomtar. Men i år så har jag då äntligen bilder på en pepparkaksgubbe :-)

Inte nog med detta, i år för första gången sedan tidig dagis ålder (båda sönerna inräknade) så sjöng även MITT barn. Den eviga tystnaden var så äntligen bruten *s*

Så här är han då... min fina pepparkaksgubbe! *stolt mamma*

Kram Torparfrun

P.S Kalendern har jag köpt här http://www.cestlavie.se/shop/

Lucia & summering av helgen

Så var det redan Lucia och bara 11 dagar kvar till julafton. Idag fyller världens bästa mormor år och hela familjen skulle äta middag hemma hos henne och morfar. Ja, hela familljen som inte bor 120 mil bort i Uppsala vill säga.

Jag och maken var och handlade julklappar i Stockholm igår, det gick trögt till en början men rätt var det var så fick vi massor med ideér. Så nu är det endast några få julklappar kvar och de flesta är våra egna barns. Av någon anledning så är våra egna barn de svåraste att köpa till i år.

Idag har dagen ägnats åt paketinslagning, julkorts skrivande och ytterligare en omgång lussebullsbak. Det gäller att passa på att slå in paket när barnen inte är hemma :-).

Barnens paketkalender blev tillslut färdig och har redan hunnit decimeras en aning. De bor ju bara här 50% av tiden så därför så behöver vi bara paket till hälften av dagarna i december. Vilket var tillräckligt svårt. Så här ser i allafall kalendern ut i dag...



Imorgon ska vi åka och bo en natt på Rånäs slott och äta julbord! Självklart tar jag med mig både dator och kamera :-)

Natti natti!

Kram Torparfrun

Ljus i mörkret!

Många bloggare pratar om det evinnerliga mörkret. Jag hör till dem som åker hemmifrån när det är mörkt ock kommer hem när det är mörkt. Konstant mörker utanför fönstret kan man säga. Visst längtar jag efter ljus men en viss mysfaktor är det trots allt med mörkret. I morse när jag vaknade strax efter klockan sju så kom jag ut i köket och detta är vad jag såg....

Kändes juligt och härligt! Synd bara att man snabbt var tvungen att komma sig iväg till jobbet, lite mer stressad än vanligt eftersom jag hade ägnat några minuter till att fota och det tillåter inte riktigt morgonens tidsplanering om den planeringen skall hålla :-)

Idag efter jobbet ska jag och min lillasyster som bor här i Uppsala göra lite julshopping så det är bara att ladda med tålamod och ett gott humör!

Ha en bra fredag!

Kram Torparfrun

Vart finns vi?

Har fått flera frågor om vart vi finns, vart butiken är, så här kommer nu ett ordentligt svar :-)

Vi finns i Marielund utanför Uppsala.

Från Uppsala så tar man väg 282 mot Almunge.
När man passerar Funbo kyrka så är det dags att svänga till höger mot Marielund.

Vid nästa korsning med skylt Marielund vänster - sväng vänster :-)

När man passerar en stor ladugård på höger sida är det dags att ta det lungt, för alldeles strax är det dags att svänga höger.
Ca 20m innan själva ortsnamns skylten MARIELUND så svänger man ner höger på en grusväg.
(Den uppmärksamme kan se en gul gamal träskylt som det står Norredatorp på)

Följ grusvägen i 3 km, den är smal, slingrig och den här tiden på året mörk så då känns det som längre än 3 km, tips håll koll på mätaren!

Efter ca halva vägen så passerar man en bondgård.

Efter 3 km så kommer det en klunga med 5 hus, vårt är det tredje på höger sida. På tomten och nära vägen så syns nu Torpet med den lilla butiken!

Öppet på söndagar mellan 12-16. Andra tider förutsatt att vi är hemma :-)

Kram Torparfrun

Nobelmiddag

Vad roligt att det faktiskt är några som läser mina inlägg och lämnar kommentarer!

Idag har jag och den 10 årga bonussonen varit och handlat "fin kläder", de skall ha nobelmiddag i skolan och till den ska de vara fin klädda. Visserligen så tycker jag att det är super kul att handla kläder och visst är det roligt att se att han blev nöjd och kände sig fin, så fin att han uttrycker "jag känner mig som en miljonär i de här kläderna". Men samtidigt så var det just den kommentaren som fick mig att tänka på baksidan med det hela. Jag är rätt tveksam till den här typen av arrangemang under skoltid. Det är inte säkert att alla barn har "fin kläder" och det är inte heller säkert att alla har råd att gå och köpa nya. Eller så känner sig föräldrarna tvingade att köpa nya kläder för att det inte ska bli jobbigt för barnet, trots att ekonomin kanske egentligen inte tillåter det och kanske speciellt inte så här inför jul. Andra kanske inte har föräldrar som är tillräckligt engagerade för att göra det.

Visserligen kan skolorna gömma sig bakom att det självklart är frivilligt ätt klä sig fin och vissa argumenterar att det inte är någon skillnad på detta och alla andra dagar i skolan. En del har nya fina märkeskläder och andra har urvuxna och ärvda.
Men jag är av uppfattningen att eftersom detta är ett problem som barnen redan möter till vardags och måste hantera, så behöver inte skolan påvisa olikheterna ytterligare genom att skapa "speciella tillfällen" där olikheterna ska bli ännu tydligare.

Tycker jag då att man ska avskaffa skolavslutningen också frågade någon mig, självklart inte! Men att arrangera nobelmiddag på skoltid tycker jag är lite onödigt även om jag fattar att många kommer att tycka att det är jätte roligt. Men men ....
Jag kanske är yrkesskadad. Vad tänker ni om sånt här?



Idag blir det en bild på makens lussekatter. Han bakade dem sent en kväll och jag satt djupt försjunken i min dator :-) Jag hör honom säga " Lussebullarna ser ut som om ett barn har gjort dem".
Jag reagerade inte på det just då men i söndags när vi satte fram dem till adventsmyset så var jag tvungen att fråga varför inte lussekatterna såg ut som traditionella lussekatter? Maken menar att han har försökt sig på någon annan form, fläta tror jag att det var. Men är det någon som ser en fläta?! Inte för att vara elak men att säga att de ser ut som något som ett barn har gjort är att förolämpa alla barn, för jag är helt övertygad om att barnens lussekatter hade sett ut som vanliga lussekatter. Som tur är så är de så fantastiskt saftiga och goda att man snabbt glömmer det lite mindre lyckade utseendet :-)

Nu ska jag sätta mig och förbereda morgondagens jobb. Hoppas ni får en härlig Tisdagkväll!!

Kram Torparfrun

Adventsmys med smygöppning

Idag är det 2:a advent och vi har haft glöggmys och smygöppning i våran gårdsbutik.
Butiken är inte helt klar, alla grejer har inte kommit men vi smygöppnade i befintligt skick. Det gick bra och det var många vänner och bekanta som kom för att adventsmysa med oss. Här kommer några bilder från dagen.

Världens bästa Anna hade bakat jätte goda och vackra kakor (bild ovan t.h) som hon hade med sig. Försöker att övertala henne att ta hand om den ätliga avdelningen i min verksamhet :-)

Här kommer några få bilder från själva butiken. Är dock fortfarande inte någon fotograf av kvalité..

Hjärtana i tovad ull är egen tillverkning och säljs i butiken.

Dagen var jätte trevlig, och vi hade stor hjälp av mina föräldrar som var här. Från och med nu och fram till jul så tänkte vi att vi skulle ha butiken "smygstarts öppen" på helgerna. Om någon hittar hit :-)

Nu sover barnen och jag och maken ska sätta oss och pusta ut och glädjas över att vi har sådana fina vänner.

Kram Torparfrun

Besök

Flera dagar sedan sist. Mina föräldrar är här och vi är dessutom barnvakt till min bästa kompis tre döttrar som är mellan 11 månader-7 år. Mysigt att få rå om en liten tjej, bra att färska upp minnet på hur det är med någon som behöver matas och som äter på natten :-)
Otroligt nog så sov alla 7 barnen (våra fyra plus 3 lånade) före klockan nio. Det tyckte jag var riktigt bra gjort.

I övrigt så är mitt största problem just nu att mina timmar av ork inte räcker till allt som jag behöver få gjort. På jobbet skall alla kontakter avslutas, remiteras vidare eller överföras till min vikarie under föräldrarledigheten. Jag har endast 11 arbetsdagar kvar, och måste säga att jag lääängtar jag till att få vara ledig!

Här hemma har det också hänt en hel del, självklart ska visa er allt men nu är klockan 23.00 så jag orkar faktiskt inte börja fota. Hoppas på överseende av detta :-)

Börjar därför med att visa redan färdigtagna blider från ett av mina senare projekt, årets adventsljusstake!





Mer bilder kommer imorgon, nu ska vi bada badtunna!

Kram Torparfrun

Klappjakt

Idag gjorde jag ett tappert försök att hitta bra saker till barnens paketkalender. Man skulle ju kunna tro att detta skulle vara lätt men det är det inte, i allafall inte för mig. Visst skulle jag kunna fylla den med hyfsat billigt skit, men jag vill ha billiga bra grejer! En kombination som inte är allt för lätt :-)

Några paket kommer att innehålla nytto grejer så som strumpor, en del leksaker, andra aktiviteter så som bio biljetter. Men jag saknar ändå ett antal paket, så jakten fortsätter.

Jag hade en plan som gick ut på att alla julklappar inklusive paketkalendern skulle vara färdiga till 1 december. Men alla mina planer blir inte alltid så som jag har tänkt mig ......

Kvällen har ägnats åt att fixa i Torpet men tillsist så tog tröttheten över och jag hamnade i sängen med datorn i knät...vilket inte är helt ovanligt :-)

Därför så visar jag ikväll lite detalj bilder från vårt sovrum. Masken är det som skiljer sig från allt det vita, den köpte vi när vi var i Venedig. Masken representerar en massa underbara minnen från en fantastisk resa.

Kram Torparfrun

Lingonris

Idag är det Måndag och orken tryter. Har en massa saker att göra, saker som jag vill göra - inte måsten, men orken finns helt enkelt inte där. Antar att det bara är att acceptera att graviditeten tar på krafterna. Även om det är frustrarande att ha massa inspiration men ingen tid, så är det ännu mer frustrerande att ha inspirationen och tiden men inte orken!

Bestämde mig för att ge mitt hjärta i köket en ny juligare beklädnad av lingonris. När jag hade gjort 3/4 så var mitt lingonris slut. Tittar ut och konstaterar att det är mörkt ute och regn vilket snabbt ledde till beslutet att jag inte tänker ge mig ut i skogen själv för att plocka mer. Så vad gör man....
Jo när maken kliver in genom dörren så säger man med sin lenaste röst "älskling skulle du kunna göra mig en jätte tjänst". Nu skulle man kunna tro att jag bad honom gå själv men då tror ni fel.... :-)
Nej jag bad honom följa med mig eftersom det var mörkt och snäll som han är så gjorde han det.
Som tur är så bor ju vi precis vid skogen så vi behövde verkligen inte gå långt men sekunden vi var framme vi lingonriset så lät det så här....
"älskling jag är ledsen men jag måste verkligen kissa så kan du snälla plocka lite lingonris åt mig medans".
Nu skulle man ju kunna tro att detta var en taktik från min sida för att få gå in men inte.... det var ju sjukt mörkt ute och då går inte jag en meter i skogen på egen hand! Så där sitter jag i mörkret och regnet och kissar i skogen medan maken plockar lingonris.

Hjärtat blev i allafall till slut klart och jag är riktigt nöjd!




Kram Torparfrun

Födelsedag

Tack till er som läser min blogg och lämnar kommentarer!!

I lördags så fyllde jag år, hela 32 år. Känns inte helt olikt att vara 31 måste jag säga.
Födelsedagen firades tillsammans med maken och mina två söner. På kvällen åkte jag och maken till Stockholm för att äta på Fredsgatan 12, en av Melker Andersons restauranger. Det var ett trevligt ställe med god mat!

Jag hade önskat mig ett ljushjärta, orginalet från Westergaard&Kovács. Kolla in deras hemsida http://www.bortombergen.se/.
Fick den stora modellen av maken och barnen, blev super glad!! Den är så vacker och står nu i vårt sovrumsfönster.

Fick även ett nytt objektiv till våran digitala systemkamera, så att jag nu ska kunna ta riktigt fina närbilder. Så nu måste jag bara lära mig att fotografera *s*....

Kram Torparfrun

Bed&Breakfast

Igår hände något tämligen oväntat :-)

Som ni vet så har ju jag och min man startat ett bolag med syfte att bland annat driva ett litet Bed&Breakfast i vårt Torp. Denna verksamhet har vi tänkt att komma igång med i början på nästa år för just nu håller vi på att renovera Torpet för att det ska få inhysa en gårdsbutik ett par månader tills den permanenta butikslokalen är klar. Är medveten om att detta inte är något som jag hittills har ägnat något utrymme här på bloggen och att det kanske blir lite nya nyheter för er :-)

Men inte heller detta inlägg ska handla om Gårdsbutiken utan om det som hände igår!

Klockan var nog runt 22.30 och vi stod i köket och skulle precis börja montera ihop våran nya barnvagn som kommit med posten när min mobil ringde. Givetvis så kollar man på displayen vem det är som ringer men det var från dolt nummer. Efter en snabb överläggning med mig själv så tar ju nyfikenheten över, vilket den alltid gör vilket innebär att jag alltid svarar ven när det är Radiotjänst, men det är en helt annan historia *s*.

Hur det nu än är så är det en kille som ringer och frågar om vi har något rum ledigt för natten, jag blev helt ställd!!!

Fick väl tillslut ur mig någon halvförvirrad förklaring att vi inte startat upp verksamheten på allvar och att det var trevligt att han ringde men hur hade han fått mitt nummer??? Tydligen så finns vårt Bed&Breakfast på Eniro. Försökte även at förklara att Torpet såg ut som en lagerlokal med alla kartonger som kommit från olika leverantörer.

Killen ifråga var väldigt trevlig och förklarade att bara vi hade två sängar så spelade det ingen roll om det var olika färg på påslakanen. Jag tyckte att det var en sån otroligt skön kommentar av honom så jag säger att självklart får ni komma hit och sova. När han sedan frågade om vägen så hade jag redan i huvudet fått panik över hur tusan jag skulle hinna få stället någorlunda beboeligt att jag snabbt skyndade mig att säga att han fick prata med min man.

Ut i Torpet och i samma sekund som jag öppnar dörren så ångrar jag mitt beslut, hur skulle jag kunna låta någon sova i en "lagerlokal" som även genomgår en renovering och ser ut därefter. Ni ska veta att jag har jätte stora problem att göra saker halvdant när det är andra männsikor än min familj som ska vara inblandade. Min vision, realistisk eller inte, är ju det perfekta Bed&Breakfastet och detta som jag nu stod i var långt ifrån perfekt!!! LÅNGT IFRÅN!!!!

Städar upp det värsta och försöker att skapa lite mysfaktor. När jag ska bädda sängen så funderar jag en nanosekund på, att som egenterapi bädda med två olika påslakan ett med Star wars motiv och ett med Spindelmannen, men jag hejdar mig! Bara så att ni inte förlorar tron på mig helt så kan jag säga att det blev två likadana "vuxenpåslakan".

När vi sedan stod ute för att möta upp våra första gäster så trodde jag att jag skulle dö!! Kände mig inte alls nöjd, det var absolut inte så här jag hade tänkt mig det hela. Jag ville ju kunna stå där och vara stolt inte skämmas.

Så hur slutade det hela?!

Jo, med att vi alla satt i vårt kök och pratade till ca 01.30. Vi hade super trevligt!!!

Frågade om jag fick ta en bild och lägga ut dem här på bloggen, vilket jag fick och vilket jag tackar för. Det enda halvjobbiga var när de frågade efter adressen hit till bloggen, och som ni vet så har jag ju vissa "problem" med att lämna ut adressen. Medan jag åter hade en överläggning med mig själv så "skvallrade" maken adressen. Så då var det också gjort :-)

Idag känner jag en stor tacksamhet över att de var just de som kom och tycker att det känns skönt att jag faktiskt har klarart av "första gången" och att jag överlevde trots att det inte var perfekt *s*. Men samtidigt så hoppas jag innerligt att de återkommer när mitt Bed&Breakfast är klart och som jag vill ha det. Är helt övertygad om att det finns något fint latinskt namn för min åkomma .....

Kram Torparfrun

Sorg i huset

Denna vecka har vi haft sorg i vårt hus. Måndagen började bra så där som man önskar att alla dagar var. Vi kom iväg i tid på morgonen, barnen var glada och positiva trots att det var måndag. Hämtade dem från skolan och de hade med sig alla kläder, mössa vantar och gympakläder, ja allt sånt där som har en förmåga att försvinna och som man ständigt får tjata om. Vi kom em glada ihågen, läxorna gjordes med en rasande fart... ja allt var frid och fröjd. Tills det knackade på dören....

Det var vår granne som berättade att hennes barn hade varit ute och gått tidigare på dagen och sett att en av våra katter låg överkörd på sidan av vägen. Barnen var som tur var ute och hörde inte detta just då så jag tog en påse med mig och gick för att kolla. Mycket riktigt så låg Stampe där vid vägen, överkörd!!

Ni ska veta att vi bor 3km rakt ut i skogen och det finns 7 hus där, så det är inte någon biltrafik att tala om. Detta gör att jag ställer mig lite frågande till hur detta kunde hända, ja inte det faktum att han blev överkörd utan att den som gjorde det inte gett sig till känna. Jag hoppas verkligen att personen ifråga i alla fall klev ur bilen och kontrollerade att katten var död innan han/hon körde vidare.

Hur som helst så var vi ju tvungna att berätta för barnen. Så jag berättade för mina vå söner och min man som satt i bilen på väg hem med sina två berättade för dem. Anledningen till varför vi valde att göra så var för att de inte skulle påverkas så mycket av varandra och att vi därigenom skapade en mass hysteri.

Jag tar iallafall in mina grabbar och berättar åt dem, varpå min 9 åriga son blir jätte ledsen, på ett sätt som jag aldrg sett tidigare. Till saken hör att mina söner är förskonade från att erfara död, alla lever runt omkring dem och vi har aldrig förlorat ett djur tidigare heller, så detta var deras första erfarenhet av att känna sorg på det sättet.

Vi bestämde oss för att begrava Stampe i skogsbrynet och min man hade gjort jätte fint och placerat ut ljuslyktor. Min 9 åring ville tillverka en filt till Stampe så vi klippte till ett hjärta av rött tyg som vi skrev en hälsning på, sedan letade sonen reda på Stampes favorit leksak som han också ville skulle följa med Stampe i graven.

Dock ville tårarna på 9-åringen inte ta slut, han grät konstant från klockan 5 på eftermiddagen och somnade tillslut med tårar på kinderna betydligt senare än vanligt. Tisdagen var han i skolan i en timme kanske innan jag fick ett samtal om att han var otröstlig och behövde hämtas.

Jag ska ärligt säga att jag inte är någon katt människa, dessa katter kom till oss med huset kan man säga, jag har verkligen lärt mig att tycka om dem och tycker själv att det var tråkigt det som hände. Men, någon ny katt kommer det inte att bli. Men det som gör så ont i mig är att se min son brottas med en enorm sorg och se hur han kämpar för att hantera det hela. Döden är en del av livet och någon gång skulle ha varit den första men jag önskar att han slapp gå igenom detta.... någonsin. Orealistiskt ja visst!!

En del i det hela för mig tror jag är att jag känner mig så maktlös, jag kan inte göra annat än att trösta, finnas där och försöka lindra men det är ändå han som måste igenom det hela. Och dessutom kan jag känna, det var en katt! Men för honom gör det ingen skillnad....

Idag är det onsdag och det är dags för pojkarna att vara hos sin pappa i en vecka, det tror jag är bra för dem, att de kommer bort från det som påminner om Stampe och därigenom kan tänka på något annat och få lite distans.

Kram Torparfrun

Barnvagn

Nu har vi beställt barnvagn! Det blev en svart Kronan vagn. Vår guide och trygghet i detta beslut har varit min underbara vän Åsa. Ingen har nog haft så många vagnar på så få barn (3 st) som hon. Somliga har mani på ex skor, men jag undrar om inte hon är besatt av barnvagnar :-)

Hur som helst så har det varit fantastiskt bra i detta läge, då hon har kunnat säga vilka vagn som man inte ska köpa och tvärtom.

Att den dessutom beställdes via nätet gjorde det hela ännu bättre, jag älskar "nätshopping". Inga köer, man behöver inte vara tillpiffad för att vistas bland folk. Utan kan lungt ligga i sängen i sin sunkiga pyjamas :-) Dessutom så behöver man inte bära hem grejerna utan de kommer i brevlådan, ja i alla fall oftast. Barnvagnen får vi säkert snällt hämta ut på posten.

P.S Tack för kommentarerna gällande att ge vänner bloggadressen. De gjorde att jag har beslutat mig för att sluta fåna mig och ge adressen till de som vill ha den.

Kram Torparfrun

Blocket Fynd!

Över en vecka sedan sist. Mycket har hänt. Börjar med att visa ett av mina nya blocket fynd. Tre fantastiskt fina och stora glasburkar kom till mig med posten härom dagen. Kommer att komma till stor användning nu till jul!

Sitter på jobbet så detta inlägg blir inte längre än så här. Ska försöka ta lite bilder från Torpet så att ni får se vad som hänt där, det närmar sig dagen då Torpet skall tas i bruk på allvar! Återkommer om detta :-)

Kram Torparfrun

Funderingar...

Måste först säga att min att alla mina punkter på att göra listan igår blev inte gjorda. Önskar att jag kunde säga att jag trodde att alla skulle bli gjorda men i ärlighetens namn så är min ambition ofta högre än vad resultatet är.


Idag kommer mitt blogginlägg handla om två funderingar som kretsar i mitt huvud.

I flera år så har jag sett dessa tovade vättar/tomtar ni vet de där som man bara ser skägg och näsa under en jätte hög toppig hatt. Jag hade tänkt önska mig två sådana i födelsedagspresent, antingen vita eller kanske en svart eller grå, vill ha de stora storlekarna. Problemet är att jag inte kan hitta något ställe vart de finns att köpa. Eller jag hittar "kopior" som inte är lika fina som de som jag har sett, men jag vill ha "orginalet" eller åtminstone en fin sort. Detta är oerhört frusterande, för jag kan ju inte räkna med att maken forskar i det - han är bra på att köpa presenter när han vet vad och vart han ska köpa det :-) Så min fråga är .... Är det någon som vet vart man kan köpa dessa???????
Bilden visar en typ av sådan här tovad vätte som jag vill ha men just dessa tyckte inte jag var lika fina som de som jag såg förra året.





En annan fundering handlar om detta bloggande. Hittills så är det inga utav mina nära vänner som vetat om att jag bloggar, nu har detta kommit fram och givetvis så frågar de efter vart jag bloggar. Min fundering gäller varför har jag inte berättat det för dem och varför känner jag mig så himla motvillig att berätta adressen för dem?? Landar i att det måste bero på att jag är rädd för vad de ska tycka vilket egentligen är helt absurt. Jag har faktiskt helt fantastiska vänner och att jag inte berättat gör att jag blir lite besviken på mig själv och mitt agerande även om jag inte är helt klar över varför jag gjort som jag gjort. Låter detta konstigt?! Förmodligen...

Den sista funderingen handlar om att när jag publicerar mina inlägg så skapas det större mellanrum mellan styckena i mina texter än vad det är i den text som jag skiriver. Ser jätte konstigt ut när de blir publicerade. Är inte alls nöjd med detta. Är det någon som vet varför det blir så???



Det var allt för idag. Nu ska jag lägga mig och sova och vila ryggen.

Kram Torparfrun

Söndags fix!!

Kom hem i Fredags helt slut efter trevliga dagar i Falun. Kom hem och inser återigen att jag är en riktig hemma råtta, hemma är absolut bäst! Även om livet går i 180 här hemma så är det ändå så skönt att få ta på sig myskläderna och bara njuta av at vara hemma.

Idag är det söndag och det finns massor på min att göra lista:
*Vinterstäda i köksträdgården och växthuset, vilket borde ha gjorts för länge sedan.
*Gå på äldsta sonens fotbollsmatch.
*Tvätta!!!!! En punkt som med 6 i familjen alltid står på min att göra lista :-(
*Spackla väggarna i torpet.

Sedan gäller det att ha hela familjen färdig och på plats till 15.45 för att hålla bowlingkalas, hela 7 åringes klass är bjudna och endast två har tackat nej så det blir en eftermiddag med 30 barn. Känns som om vi tog ett bra beslut att inte ha kalaset hemma denna gång, vilket vi annars brukar ha. Men det är en hel del fix med att ha ett kalas och med "tjock magen" så får man priotitera lite. Då blev prioriteringen att min ork får gå till fix i torpet så att det blir färdigt någon gång, och kalaset blir i bowlinghallen, där personalen ordnar fika, godispåsar och discobowling. Sonen nöjd, mamman nöjd :-)


Visar en bild från i går kväll när vi hade eldat vår badtunna. Det är så himla mysigt att bada på kvällen så här års när det är mörkt, stjärnklart och myggfritt :-) Bilden blev inte så bra, men det stod tre nakna och frysande barn bredvid och väntade på att få hoppa i så det var inte läge att göra många försök *s*



Kram Torparfrun

Falun

Är just nu på skolans lägergård i Falun. Jag har kommit hit idag därför att den största delen av min arbetstid går till just elever i årskurs 8:a, tanken är att jag skall finnas tillgänglig för de elever som behöver stöd. Hann inte mer än innanför dörren så stod flickorna på rad, inga kan skapa drama som 14 åriga tjejer :-)



Ser nu fram emot att snabbt få tyst i korridoren så att jag kan gå och lägga mig och ägna mig åt ...

... är nämligen sjukt trött. Inget ovanligt kvälls tillstånd för mig i och för sig :-)

Men först ska ca 130 ungar i säng.... sätter lite perspektiv på nattningen där hemma!

Kram Torparfrun

Tisdag kväll

Det är tisdagkväll, inga barn och ingen make hemma. Så vad gör då jag??!! Jag åkte till affären och detta är vad jag fick med mig hem ....

När jag kom hem så åkte mysbyxorna på, täcket hamnade i soffan tillsammans med mig och pepparkaksdegen och filmen slogs på. Hunden blev som tokig av lukten av pepparkaksdeg och ännu mer förbryllad av en matte som skrattade tills tårarna rann.

För om man gillar romantiska komedier som är lättsamma så är detta verkligen filmen!!

Det finns dock ett problem med det hela.... Jag var så inne i filmen att jag inte tänkte på vad jag gjorde. Detta resulterade i att när filmen nu är slut så inser jag att jag har ätit upp 3/4 av pepparkaksdegen!!! Gissa om jag kommer få ont i magen....

Nu ska jag gå och laga middag måste neutralisera all deg med lite mat *s*

Kram Torparfrun

Loppis

Åkte till det som jag fått höra skulle vara en jätte loppis, blev först lite besviken då det visade sig vara en marknad med all tänkbar "marknads skit" och en MASSA människor.

Vi bestämde oss ändå för att tittade lite, svängde av på en tvärgata och himmelriket öppnade sig :-)
Där fanns en jätte loppis, oj oj oj vad mycket fint men tyvärr så hade de förstånd att ta bra betalt!!
Man kan inte säga att jag direkt fyndade men jag köpte i allafall två saker som jag inte kunde motstå, en gammal fågelbur och en jätte vacker stor gammal nyckel.

Kram Torparfrun